*

ruska kroppen rå och möjlig

vara mjuk i tungan

fågel bända muskelsinnet

stanna i det osagda

tåla moder tåla kött

brun är dagen när den löper

*

muskel hjärta blå i sinnet

vara vacker i en hinna

fågel ser igenom mig

ingenstans har jag att hitta

*

vakennyllet söndrar

fågeln vaggas mjukt

dagen öppnar sina dörrar

det knarrar och har sig

inuti bröstkorgen

*

jag är min egen och det räcker

fågelsaften sugs in i porerna

det går en vind genom skallen

tusen dagar kvar

i detta liv